Gott Nytt År!!!

Så har ännu ett år gått.
Jag har nya insikter fått.

Man kan inte banta med hjälp av socker
och samtliga banker sysslar med ocker.

Jordbruksverket och Länsstyrelsen är endast till besvär
för hur man än alla bestämmelser lär,
så slutar det alltid med att man över inkomsten svär.

... Sonen växer så det knakar, jag genom isen brakar.
Han har snart bara för små kläder.
Jag, jag vill ha bättre väder.

Regnet har öst ner.
Kylan slår allt mer.
Av den globala uppvärmningen har vi inte sett röken.
Fastän alla säger att den lurar bakom kröken.

Jag vill ha ljus och sol.
Sitta ute i värme på stol.
Kika på lamm och på växande gräs.
Slippa förklylningar. *ATTJO! Fräs*.

Tänk att få valla med liten tös.
Jag hoppas att hon är en liten med klös.

Nu önskar jag er alla ett riktigt gott nytt år.
Se till att ni en riktigt fin middag får.
Hoppa sedan över raketer och smällare,
så slipper alla hundar ligga och darra i diverse källare.

Gott Nytt År!

Hittade gamla kort

Hittade ett gäng gamla kort.

Det känns som ... evigheter sedan.

Kolla här:

Älskade morsan - Sov gott!

Så har det gått ett år till.

Ännu ett år av enorm saknad. Jag tänker på dig och pratar med dig många gånger om dagen.

Saknar dig ...

Älskar dig ...

Sov gott älskade morsan!


Kram!

Rackarunge!

Huh?

Är man hundnörd så tycker man den här är riktigt rolig!

Snabblektion *Ler*

-Så här är det mamma:

-Grodorna, kommer från vattnet och har gått upp på land.

-Delfinerna, kommer från land och har krypit ner i vattnet.

- ... sedan gick det nog några hundra år också ...


Kan tro det ;)

Regn och åter regn ...

I Bibeln så kallas det katastrof när det har regnat i 40 dagar och 40 nätter. Det är då man skall sätta igång och spika ihop en jättestor båt och börja att ta ombord två av varje djurslag.

Här kallas det "Svensk sommar" ...

Nej, men allvarligt talat. Det räcker nu. Vi har vatten så det räcker och blir över.
Det känns nästan som att vi kan skicka några regnmoln neråt södra delarna av jordklotet. Vi får tydligen deras ranson också.

Visar nedan ett tips på samåkning till jobbet:

E6:an. Till höger skymtar man Bohus Fästning. (Eller inte då ;) )

Annars så händer det inte mycket just nu.

Bilen är ingen rolig historia. Den är dyr ...

Eftersom den nu har gått över 28000 mil så börjar det att bli några småskavanker och lite underhåll som behövs åtgärdas. Jättebilligt ...

Ena sekunden så går den som ett litet spjut och nästa så är det ett rent fyrverkeri på instrumentpanelen.

Men det hör till ... Bara så himla tråkiga pengar att lägga, i Juli ...

Kan informera er om att man inte skall byta ut radion i en Passat på egen hand. För då går databoxen sönder. *ARRRGH* 

Hur tänkte dom när dom kopplade in radion i motorn????

Åkte ner till Göteborg och lämnade in bilen i måndags. Hade med mig två gossar i 10-års åldern. Vi tog ett varv i Feskekörka och tog oss sedan bort till Femmanhuset. Alla leksaksaffärer besöktes och naturligtvis Hobbex och Teknikmagasinet. Sedan så tog vi oss en promenad till Buttericks. Det var inte igår som jag var där kan jag meddela ...

Lite mysigt att knata runt med dom där två grabbarna. Många roliga saker kommer det ur deras munnar.

Bilen, ja ... bilen *Suck* Den skall lämnas in den här veckan med ... Hurra ...

Ha det!



Fängelsemat

Henrik och jag pratade lite om Gordon Ramsay´s nya show. Han åker till ett fängelse för att lära internerna att laga mat. De får också lära sig om råvaror och olika tillagningssätt.

Sonen är måttligt imponerad.

-Ameh! Hur svårt kan det vara att laga vatten och bröd?

Ja, det kan man fråga sig ... *Ler*

Sonen

Samma villkor är inte alltid rättvist

Zarah Leander - Sång om syrsor

Fler kloka farbröder

"I have nothing but contempt for anyone who can spell a word only one way."


Thomas Jefferson

Vissa saker är mer tänkvärda än andra

Man måste säga att den här farbrorn har lyckats i livet, trots Dyslexi och Asbergers ...

Puh, hemma!

120 mil åkte vi igår.

Det, mina vänner, känns långt.

Bara idén att vi hade 20 mil till finska gränsen, gör mej alldeles halvknäckt.

Hur det var?

Vackert! Outsägligt vackert. Vi såg flera hägrar, storspovar och om någon undrar var sångsvanarna är, så är dom i Skellefteåtrakten. Vattnet som forsade fram i åar och älvar var fantastiskt att se. Vilken kraft!

Att det sedan var ljust dygnet runt ... är kanske ingen favorit. Det var ju helt klart dagsljust hela natten tills klockan 3. Då gick solen upp och det blev ändå ljusare ...

Bozz gick rätt bra. Det är lite annorlunda, mot vad vi brukar göra det. Men det fungerade väl och kul är det ju alltid! Majja slog sig i ett dike och blev halt. Meg gick sin första tävling. Hennes bedömning efteråt var att hon var jättenöjd och hade haft kul. Hon gör gärna fler tävlingar. Hon fungerade bra. Det var en helt ok första start.

Vi kom hem strax innan ett i natt. Idag har varit en seg dag.

Nu är det snart dags för klassträff i Prässebo.

Yiiiiihaw!   ;)


Lyssna gärna på Storspoven!

Packar ...

Nu skall vi lämna sommaren och förflytta oss 120 mil norrut.

Nä, jag har inte ens påstått att det är klokt ...

Inte ens lite ...

Snarare galet ...

*Suck*

Klassresan klar

Hemma nu efter att ha varit med bästa tredjeklassen på sin klassresa till Lek och Buspalatset.

Underbara ungar!

Det finns inga bättre!


Ha det!

Som en tvååring ...

Har precis vaknat efter att ha sovit middag.
Sovit middag ...?

Precis som en tvååring ...

*Suck*

                               

Tänk om jag ändå vore huslig ...

Tänk om det bodde en liten husfru i mej. En sådan där som gillar att byta gardiner, som fixar en stek och bakar en kaka i ett perfekt städat kök. En sådan där som tycker att det är roligt att städa och som kan tänka tanken att göra om samma jobb dag efter dag.
En sådan där som plockar fram hemlagade bullar och har ett skafferi med perfekt ordning.

Ni som känner mej, vet ...

Ni som inte känner mej så bra, förstår ...

Ha det!

Försöker hitta tillbaka

Jag gör ett försök att hitta tillbaka till bloggen. Lovar inget. Men tror att jag faktiskt behöver formulera ord på känslorna som stormar inne i huvudet. Jag avskyr ostrukturerade känslor.
Känslor skall helst vara logiska och hållas i schack.

Fungerar lika bra som det låter ...

... inte ...

Men ibland så måste jag kanske ha lite ostruktur och sikta brevid målet. Har jag otur så kanske jag hamnar på K2 ...

Men å andra sidan så är världens NÄST högsta berg ett mål som heter duga det med. Men nej, här skall inte bestigas några berg. Även om det kan kännas så, att bara få till vardagen.

Så jag fortsätter helt enkelt ...

... lugnt och fint ...

... tills jag har fått ordning på mina högst ostrukturerade känslor och oförklarliga trötthet.



Ha det!

Jobba i dag

Lördagdag är faktiskt rätt skönt att jobba på. Lugnt och fint att planera resten av kaoset.

Sökte ett nytt jobb i veckan som var. Det verkar som jag kan få det ... om jag vill ...

Vill jag det då?

Vill jag jobba fem dagar i veckan? Vill jag lägga 10 timmar i bilen/vecka?

Orkar jag det?

Kan jag överhuvudtaget genomföra det?

Frågorna är många och svaren få.

Lönen kommer att bli lägre, kostnaderna högre, tiden med familjen mindre. Allt detta för att få fira Jul med familjen och framför allt ... slippa jobba på nätterna.

Så som det är nu är inget alternativ. Trasig kropp och en trasig knopp.

Kroppen går inte att göra något åt, men huvudet kan väl få fungera?


Ha det!

Ja-ja, vad är väl en bal på slottet ...

*Ler*


Ha det!

Det är tur att man inte är man!

Det är tur att man inte blev kille.
På många sätt ...

Utvecklingssamtal

Igår var jag på utvecklingssamtal.  Antingen så har min hjärna totalt missat att vi skulle dit, eller så har lappen försvunnit på vägen. Det är lika troligt med båda delarna. ;)

Jag fick se de Nationella proven som sonen har gjort. Vilken kille han är!
Han har verkligen klarat av proven som en dans. Full pott på flera och bara några små fel på några.

Stoltare mamma har aldrig skådats!!!!!!!!!!

Det skriftliga omdömet berättar om en glad, social, omtänksam och smart kille som ger allt i lekar och samspel. Som är gnistrande snabb i problemlösningar och kan fokusera på rätt saker.

Visst ställer dyslexin till det, men i det stora hela så går det helt enkelt lysande!


Ha det!

Väggar är hårda ...

Jag har testat "väggen".

Japp, jag måste ha sprungit in i väggen i full fart. Det tog ett tag innan jag fattade att det var det som hade hänt.
Men idag så är det glasklart. Det var inte förrän kroppen sa ifrån på skarpen, med näsblod många gånger per dag som jag började fatta.
Även nu så har jag nog inte fattat hela grejen, utan väntar på att minnet, kroppen, sömnen, orken, viljan och glädjen skall poppa upp igen.

Äsch ... jag vill inte ens skriva om eländet. Jag vill i vanlig ordning trycka ner allt det jobbiga i en svart sopsäck och springa vidare. Fokusera framåt. Se möjligheter.

Problemet är bara att möjligheterna inte finns längre. Kroppen orkar inte. Hjärnan är slut och tom.

Jag avskyr när hjärnan inte fungerar. Kroppen är jag van vid. Men hjärnan ...

dag slår vi ...

Vi slår bara 5 ha. Men vädret är ju allt annat än stailt och säkert.


Åh! Håll en tumme eller två!!!

Min telefon!

Min älskade telefon sa upp sig häromdagen. *Snyft*

Det här kommer inte att bli lätt ... Just nu så har jag min gamla, med 1000 knappar ...


Arrrgh!

Rektorbesök

Ibland så kan man känna att man har gjort det som man skall. Att man faktiskt har kommit i mål.
Även om målet bara är en liten del av vägen.

Så kändes det igår efter att ha pratat med rektorn på grabbens nya skola. Jag fick som jag ville.
Det är fortfarande 34 elever i klassen, men mina krav gick igenom.

Gudars vad skönt!

Dörrar

Det finns dörrar på vår gård.

Många dörrar ...

Alla skall målas svarta.

10 liter svart färg kanske räcker.

Jag har gjort 5.

5 av 11 + en port.


Kan erkänna att det känns som att det räcker, redan nu.

"Essungamodellen" *Stön*

Sonen skall börja i ny skola till hösten. Den lilla byskolan, där han trivs så bra, har bara upp till klass 3. Därefter är det den stora skolan nere i samhället som gäller.

Lilla Edets kommun har legat SIST på skolrankingen de sista tre åren och inte högt upp dessförinnan.

Så nu så skall dom införa "Essungamodellen". Det innebär att det kommer att bli 34 elever i sonens klass.
34 elever, två lärare och en resurs till en elev som kräver det. Det är inte meningen att klassen skall delas upp i flera rum eller i mindre grupper, utan det skall vara 34 elever.

Essungamodellen bygger på en modell där de valde att förbättra skolans resultat genom att ha fler pedagoger i varje klass. För att det inte skulle bli för dyrt så slog de då ihop klasser. Lärarna i Essunga blev väldigt taggade av det här och läste på eget bevåg specialpedagoglitteratur på fritiden. De gick med raska steg till jobbet och tog itu med dagen. Lärarna var de som initierade förändringen, kommunen var lyckliga iom att det inte skulle kosta mer pengar än vad det gjorde innan.
Essunga gick från sista plats upp till toppen på mindre än ett år. Eleverna blev jättemotiverade utav lärarnas motivation och lärarna gick dessutom in för att kraftigt höja motivationen.

Fine ...

Nu tar vi den andra sidan av myntet.

Lärarna i sonens klass har inte valt det här. De har varit tveksamma till om de klarar en sådan stor klass.
Det finns inte någon specialpedagog att tillfråga när det går snett, eftersom Lilla Edet har valt bort den tjänsten. i mitt tycke så är metoden inte bara den stora klassen med fler pedagoger som är modellen utan det är lärarnas motivation och energi som står för den största delen.

Man kan fundera hur det kommer att gå för de elever som är helt självgående. Kommer de någonsin att få prata med lärarna?

Hur kommer det att gå för de som behöver extra stöd? Kommer lärarna att räcka till?

Hur kommer ljudnivån att bli i klassen med 34 stycken som pratar, sjunger och visslar. Bord som flyttas, pennor som vässas och några som behöver gå ut och hämta något i väskan och en som behöver gå på toa.
Bänklock som smäller och tappas, suddgummit som faller och Vad-skall-vi göra-på-rasten pratet.

I fall en lärare inte kan komma, blir sjuk eller vabbar - tar dom in en vikarie då? Eller har dom redan en lärare, som får jobba ensam med 34 elever i några dagar?

När man sedan läser om Essungamodellens resultat några år senare så visar det sig att de har höjt betygen till barnen utan att ha någon riktig grund till det. På de Nationella proven så uppvisar barnen ett mediokert resultat som inte står i relation till deras betyg.

Det här känns inte så bra ...

Jag har satt upp ett möte med rektorn om drygt en vecka. Jag vill verkligen få en känsla om de kommer att fixa det här. Hur lokalerna ser ut och hur det går för de elever som är lite mer än andra.

Varför måste man hela tiden stå på barrikaderna och skrika så fort det gäller skolan. Varför kan det inte bara få vara okomplicerat och ha en stor portion med sunt förnuft inblandat. Varför skall kommunens ekonomiska siuation styra hur min sons liv kommer att te sig?

... en sak är i allafall HELT säker ...

Ifall min son kommer ha som yrke att jobba på något lager någonstans. Så är det för att han vill!
Inte för att han måste, för att skolan har sabbat hans utbildning!


AAARRRRGGGHHHH!

Influensan slog till

Så försvann jag ett tag igen.
Influensan golvade mej, mer eller mindre. Drygt 40-åriga tanter skall inte ha hög feber. Jag låg i sängen med full klädsel, 2 täcken och tre filtar och frös som att det var minusgrader ...

Lammningen har skött sig under tiden. Som tur var så kom Henrik på fötter, samtidigt som jag blev golvad.

Så nu är vi på benen, darrigt, båda två.

Hipp hurra.

Ett steg efter ...

Henrik har blivit sjuk. Feber och elände.
Borde inte få hända sådant, mitt i lammningen. Så nu brinner det i knutarna hemma hos oss. Det gäller att hinna med allt. Inte missa att stänga till fönster och liknande. Det testade jag i natt. Alla lamm mår prima, men vattnet är fruset.
Ja, jädrar vad det går här hemma. Det skall sättas upp lammbarer och det skall märkas lamm. Tackorna envisas med att föda lamm innan jag har fått ut de andra ur boxarna. Det är mycket bättre när vi är två ...
Då avstannar inte arbetet i ladugården medan man går in och fixar middag ...

Nu hoppas vi på ett snabbt tillfrisknande.
Hur det skall gå imorgon när jag är på jobbet annars ... det har jag ingen aning om.

Vad tror ni om VAL? Vård av lamm.
Eller
VAMSOL Vård av man, son och lamm?

Fast om man tar det första alternativet och går enligt "talreglerna" för VAB, så behöver jag ledigt för att jag VALLAR.

Fniss!

Såg en bra skylt på nätet.
Först så stönade jag och tänkte att nu vill dom väl att alla kvinnor skall gå i burka. Men så var inte fallet.

Kolla här:

En sådan dag.

Underbar dag i dag, eller inte ...

Morgonen börjar ju fint. Jobbade natt i helgen som var. Fin vändning. Ena dagen går man och lägger sig klockan 8:30 och nästa dag skall man upp strax efter 7. Hip hurra ...

Men om man skall upp strax efter 7 så kanske man skall ställa klockan.
Den var ställd ... på 13:20.

07:48 slår jag upp mina ögon. Vacklar upp och säger till sonen:
-Du ... vi har försovit oss!
-Jag vet! kvittrar sonen. Visst är det roligt!

Får iväg sonen till skolan och tar tag i lamm och hundar.

En tacka som fick tre häromdagen är enspent. Så det är lite meck ...

Pysslade på och hade fixat allt. Henrik kom ut och kikade han också. Skolan ringde och jag åkte dit en kortis och kikade på några datorer.

Därefter så var det dags att åka till Trollhättan för att handla. Chips till discot. Cola till Henrik (80 liter), Hundmat, skridskor till sonen, apoteket, reservdelar till motorsågarna och mat. 6 olika ställen.

Sonen hade fått lov att åka till en kompis och jag skyndade mig för att plocka upp honom innan det skulle bli försent.
Åkte in på kompisens gårdsplan och knackade på. Ingen inne. Ropade och busvisslade. Hörde dom lite svagt längre bort. Varje gång jag ropade och visslade så tystnade dom och jag trodde att han var på väg. Tiden gick. 30 minuter senare så var jag arg. Riktigt förbannad!
Kör så nära jag kan och ropar på sonen medan jag kliver ut i snön, med lågskor. Sonen ser mig komma och gömmer sig under en gran.
Det var droppen ...

Han fick sig en utskällning som skulle blivit kort om han inte hade spätt på ilskan med att ljuga. Nu blev den både lång, arg och hård.
När vi kom hem så fick han en av sin far också. Så det var en väldigt snäll och uppmärksam liten kille som gjorde läxan och gick och lade sig.

Ja, det finns få saker som gör mej så arg som när han skiter i att jag ropar. Nästa sak som gör mej tokigt arg är när han ljuger. *Suck*

... och nu ... tänker jag ...
Att det var väl inte så farligt. Att jag inte behövde bli så arg.

"Så går beslutsamhetens friska hy, i eftertankens kranka blekhet över"

-18,5

Nej, nu vill jag inte vara med längre ... -18,5 ...

Kom hem i morse efter en lååååång natt. Fy, vad jobbigt det är att hålla sig vaken på vägen hem ibland. Det går ta mej tusan inte, att hålla koncentrationen på vägen.

Sedan kommer man hem och tänker att det har nog inte lammat, samtidigt som man knyter händerna om tummarna stenhårt. Har jag tur nu, så ligger jag i sängen om 10 minuter.

Tassar in i ladugården och lyssnar intensivt. *Suck* Hör tydligt hur en tacka pratar med sina små nya. Vänder i dörren och går in och byter kläder. Med ladugårdsoverallen på så känns det bättre. Trippa omkring och bli arg i jobbarkläder, funkar inte.

Värmer mjölk samtidigt som jag byter kläder. Med varm mjölk i ena handen och sonden i andra kommer jag ut och stänger in dom två små nya liven. En stolt mamma vaktar sina små och försöker få dom torra.
Jag halmar upp boxen och stänger in tackan. Tar upp båda lammen och sondar dom båda två. När det är så kallt så har vi inte tid med att leta. Nu är det visserligen plusgrader i ladugården. Men det är kallt ändå.

Kollar tackan lite snabbt. Hon har mjölk i juvret och loppen är rensade. Finfin mjölk sprutar ut när jag klämmer på spenarna.

Kollar klockan: 08:00.

Nu är inte sängen långt borta.

Känner kudden mot kinden.


Mmmmmmmmmmmmmmmmmm!

Hundsläp

Hade spenderarbyxorna på igår, jag och Henrik.
Vi åkte iväg med bästa svägerskan Ingela och kikade på ett hundsläp.
Inte nytt, inte jättefint, och det värsta av allt. Det sitter Schäferklistermärken utanpå ...
Men det fungerar bra och hela vårt gäng får plats om man använder bilen också.

Japp, släpet blev vårt. Nu har vi en sportslig chans att åka iväg hela familjen.

Tack Ingela, för hjälpen!


Ha det!

-21 brrrrrrrrrrrr

Vad är nu det här för dumheter?
Vinter i Februari ...
Jag hade iallafall bestämt mig för att vi inte skulle ha någon vinter i år. Att vi kör barmark, lera och hundträning i stället.


Nattjobb i natt. Borde sova just nu ...

Lammningen går sakta framåt. Lyckades med en bra adoptering i går. Ibland blir det precis så bra som man vill. Tackan miste sina egna två, moderkakan måste ha lossnat. Lammen kom ut döda båda två. En annan tacka lammade några timmar före. Hon fick tre, varav en var lite efter de andra. Det fungerar sällan bra.

Tog den lille som inte var så väl utrustad för att klara livet och stängde in den tillsammans med tackan som mist båda sina. Utan att göra så mycket mer än det. Det fungerade fint. Hon ville så hemskt gärna ha ett lamm.
Så den lille som stod i riskzonen för att bli ynkligast av alla, har nu en hel mjölkbar för sig själv. En mjölkbar som har mjölk för två stora lamm. Hon är knappt vaken ... Ständigt fullproppad.

Ibland så kan någons olycka bli en annans lycka.

Nu går det inte längre!

Jag har börjat att träna Jasper litegranna.
Stod emot länge, men nu är han 7 månader, så det är väl dags?

Han lär sig snabbt och är riktigt rolig. Han har inga bekymmer med bagglammen över huvud taget. Nu är dom inte särskilt tröga, men dom är ju baggar. Alltid lite stökigare med dom.

Han själv är jättenöjd, och tycker själv att han är briljant.

Jag kan inte säga annat än att jag delar den känslan!

Ett kort till.

Visst är vintern vacker!

Seg, segare, segast ...

Seg, segare, segast ...
Så känns det just nu.

Sonen är hemma från skolan för andra dagen i rag utan att vara särskilt sjuk. Nästan friska 9-åringar vill ha underhållning och att man skall spela med dom och greja med än det ena och än det andra.

Fast skolarbete vill dom INTE greja med.

Så eftersom jag fått läsa och spela och greja, så tänker jag ringa skolan nu, så dom får fixa ihop lite läxa till sonen.

*Nöjd med mej själv*

Lammningen går rätt segt den med. Någon tacka om dagen. Lammen ser stora och friska ut i huvudsak. Det är bra. Stora lamm=mindre jobb.

Kikade till ett tvillingpar som föddes igår kväll, i morse. Henrik hade sondat dom sent i natt och sedan gått och lagt sig. Klokt av honom att sonda dom. För hittat spenarna hade dom inte gjort. Lika kul varje år det där ...
Ligga på knä i bädden, med en motsträvig lammunge i händerna, som man håller under en tacka som gör sitt bästa för att komma undan. ... och tro mej, finullstackor kan göra fantastiska krumsprång för att hålla sig borta.
Krumsprång som får halmen, vattenhinken, ensilagen, lammen och mig att flyga åt olika håll samtidigt.

Fast jag måste säga att nu efter några år, så går det lättare och lättare. Man har lärt sig knep om hur man får hungrig lammunge att äta, trots att den inte vågar. Framför allt så vet man när man skall ge upp och hämta sonden.
Men lättare och lättare att kravla på knä är det ju inte.

På något sätt så verkar det som att jag inte blir yngre.

Bara vackrare och klokare.

Gapskratt!

Radio guld

Om ni är samma generation som jag, eller äldre.

Testa den här radiokanalen:
http://guld.nu/hem/1.2599985

Speciellt på helger och kvällar.

Yngre? Nope ... inte för dig.

Änglar finns!

... och ibland finns dom i skolan!

Ibland så känner man att barn får finnas i skolan. Både barn som inte alltid har stora A i ordning och uppförande och barn som sitter tysta och blyga.

Barn som knappt märks får ta plats och barn som har bestämt sig för att all uppmärksamhet är bra, även den dåliga, får uppmärksamhet för att ... dom finns. Precis som det skall vara.

Ibland så får flickan som gillar att diskutera, verkligen diskutera och lägga fram sina åsikter. Pojken som gillar att stå på barrikaden, får stå där och visa vad dom känner. de här barnen kommer alltid att få fram sina åsikter. Men det är ju jättefint att dom får träna i tidig ålder.

Men det fina i kråksången är när lärarna faktiskt får fram åsikterna ur barn som normalt sett inte vågar. När de har möjligheter att dela upp klassen så de som vill stå på barrikaderna, får det, och de som vill ta det lugnare, får det!

Det är riktigt fint, det!!!!

Lammning en månad för tidigt ...

Hur det går till när lammningen blir en månad för tidigt ...

Henrik: -Då fixar jag till betäckningsgrupperna nu.
Sanna: -Är inte det tidigare än normalt?
Henrik: -Nej då, jag brukar släppa baggarna vi den här tiden.

Ja, eller hur ... eller en månad senare.

Stolt

Vi åkte iväg och hämtade UTV:n.
Sonen visste inte att vi skulle åka och vi skyndade oss allt vi kunde för att komma hem så fort som möjligt.

När sonen kom hem från skolan så gick han på eget bevåg ut i ladugården för att kolla lammningen. Hittade ett lamm som kommit ut från sin mamma. Spårade upp rätt mamma och släppte in det där.

Jag blev stum av stolthet när han berättade.

Vår fina duktiga pojke!!!!!!

Små pojkar ...

Allt går

I alla fall små lamm.

Då var det igång.

Visst är hon söt, den lilla.
Gissar på en födelsevikt på 600 gram.
Vi får se hur det går.

Inte riktigt 100 ...

Lammningen har startat.
Jag var inte riktigt beredd.
Jag hade jobbat natt. Mao så var jag inte riktigt 100 ...

Jag kom ut i går morse och hittar två tackor med lamm och en rackare i ett hörne.
Jippie ...
Muttrar för mej själv om två tackor av rasen finull som har lyckats att skrapa ihop
3 lamm ... tillsammans.
Stänger in ena tackan som verkar att ha fått två. Lägger in lammet som låg i hörnet, i köket på värmning.
Stänger in den andra tackan som bara fick ett, eftersom den hade en galen tacka efter sig som ville ha hennes enda lamm.
Går in och tar hand om lammet på värmining, efter att ha fixat ensilage och vatten till tackorna som hade lammat.

Lammet i lådan tog sig fin-fint. Stod upp och krävde mat efter bara en timme.
Sondar den med lite mat för att jag skall veta säkert att den har en start i magen.
Sedan går jag och den  ut i ladugården för att visa "mjölkbaren". ;-)

När jag sedan står där på huk med den lille i rätt position, så inser jag att det inte finns någon mjölkbar.
Tackan som jag hade gett två till hade inte lammat över huvud taget. Skulle inte lamma på länge.

Suck ...

Tackan som jag skällt på för att hon bara fått en, hade fått tre och lyckats bli av med två till lammtjuvar.

Ibland är man inte riktigt 100 ....

Näpp, inte riktigt ...

Men det kan ju bara bli bättre!

På kvällen när jag hämtade sonen från kompisen så berättade jag att jag hur jag hade hittat lammen osv.
-... och så kom jag ut och skulle sätta lammet på spenen, så fanns det inget juver! sa jag.
-Men då var det ju inte hon som hade lammat. förklarar sonen lugnt.

Jag kanske skulle överlämna lammningen till den yngre generationen ...

Ja! Det ska jag!

Lammningen blev plötsligt inte lika jobbig. ;-)

Pulka

Sonen har åkt pulka i två dagar. Så där som man skall göra i hans ålder. Springa upp och åka ner.
Han var rätt mör i går, när jag hämtade honom. Så mör att han knappt var talbar.

Idag så skall dom åka pulka på skolan. Snowracern samt hjälm hade han med sig i morse.
Därefter så åker han med en kompis hem i några timmar innan vi skall krama ur två läxor. En matteläxa och en läsning - rättstavning.

Läxor blir säkert kul.

Säkert ...

Du kan inte ta mej!

Mary snabb som vinden, retar sin bror Jasper.

Äntligen snö

Tycker vissa ...

UTV

Pssst ... 
Vi skall köpa ett "arbetsfordon" ....

Vinter

Så blev det vinter och snön kom.
Äntligen! tjoar sonen, sätter på sig skidorna och swischar runt, bygger ett snöfort och rullar STOOOOR snöboll.

Jag kände mer att jag ville gå i ide ...

För hur mycker ljusare och finare det än har blivit så VILL jag inte ha snö, inte ha kyla.

Det känns som att vi fick så det räckte av den varan förra året.

Liten kille skapar goa skratt.

Konstigt nog så är det inte sonen som inlägget handlar om, även om rubriken passar in på honom också.

Nej, det är lille Jasper. Han är en glad kille, med massa energi. Han blev valpnappad för ett par veckor sedan. Jag släppte ut honom på gårdsplanen och gick ner och släppte ut det andra gänget. När vi kom ut 3 minuter senare så var han puts väck. Han gick inte att se någonstans ...

Matade resten och fick naturligtvis ont i magen. Min rackarvalp på egna äventyr. Man vet ju inte hur långt de där benen bär iväg med honom.

Gick en kort promenad med dom andra vildingarna och spanade för fullt runt omkring för att hitta det lilla odjuret.

När jag kom hem och hunnit gå över hundgårdarna och han fortfarande inte syntes till så var ett telefonsamtal till polisen inte långt borta.

Men då kom en bil in på gårdsplanen. I bagaget så sticker det ut ett bekant huvud.
I samma sekund som jag släppte ut honom så joggade det förbi två tjejer. Japer hakade naturligtvis på. Det var ju toppenkul att springa lite.
Dom joggade glatt vidare och trodde på fullt allvar att han skulle vända hem själv. Dom fattade antagligen inte att han bara är en bebis. 6 månader hanhund ...

Behöver jag berätta att han följde med dom hem?
Behöver jag berätta att dom försökte nå mej på inomhustelefonen?
Det var ju bara den detaljen att jag var ute och letade efter hunden ...

Jag hoppas att alla tre parterna har lärt sig något ...
Jag hoppas att jag har fattat att man inte släpper ut valpen ensam ens för någon minut.
Jag hoppas att Jasper har fattat att man inte följer med främlingar.
Jag hoppas att tjejerna har fattat att man stannar och blir av med hunden och inte tar med den.

Ha det!

Skridskor ...

Skridskor finns det en uppsjö utav.

Glömmer aldrig dom hemska vita med taggar som jag hade när jag var liten. Jag ljuger inte om jag säger att det inte gick att åka på dom ...
Dels taggarna fram, dels små smala saker som inte alls passade mina breda fötter och dessutom så hade dom ingen som helst styvhet i vristerna. Jag satt på isen hela min uppväxt.
Sedan så kom dagen när jag hade växt ut dom hemska vita och lånade brorsans. Ett par rejäla hockeygriller var det. Röda och svarta. Mina kompisar tittade på dom med fasa i blicken. Det gjorde jag med ...
Dom såg ju ännu svårare ut att åka med. Dom såg ju ut som om att man ville vara med i NHL ...
I mina ögon i allafall. Att kompisarna tittade på dom med fasa var ju för att det var ju "killskridskor". Hur kunde jag bara med ....?

Med kom dom. Ut på isen kom jag och för första gången så kunde jag "åka". Äh, ni fattar. Stå upp och och kana omkring.
Killar skall alltid ha allt bra och tjejer skall frysa och se gulliga ut. Frysa har ju alltid varit på modet och gulligt lär ju inte gå ur tiden. Men kan man inte få ha bra saker?

När jag nu i vuxen ålder skulle köpa till sonen. Så hittade jag utställbara skridskor med tjockt mjukt foder i. Dom känns nästan som slalompjäxor. Sonen har haft dom sedan han var 4 år. Använt dom mycket. Åkt fort och stadigt. Inte frusigt, aldrig haft ont, aldrig haft problem med veka vrister och att sätta på dom tar 1 minut.

... och vet ni ... samma skridskor fanns i rosa!

Det kallar jag utveckling!

Jag var nere och snörade på skridskor på sonens klass i går. Flera tjejer hade hockeygriller. Utvecklingen har gått framåt på flera sätt. Tack och lov!
Men vad trött jag blir på alla dessa snören, som tar 100 år att dra åt. Sonen har vuxit ur sina och vi måste nu köpa nya.

Jag tänker leta efter likadana fast större. Det känns som ett vinnande koncept. Henrik vill att vi skall köpa sådana med snören. Men jag tror inte att sonen vill.

Vi får se!

Jasper

Den finaste lille Jasper som finns!

Äntligen måndag!

Måndag är en fin dag.
Första dagen av fem lediga dagar.

Fredagarna är långt ifrån lika bra och lördaga och söndagar ... finns det alldeles för många av.


Sån är jag ...

Tandvärk ...

Stackars Henrik ...
Hela hösten har han haft tandvärk, från och till.

Nu är den rackans tanden ute, tillslut. Men, man kan ju säga att hans tänder sitter fast bra. Kanske nästan bäst.
Tandläkaren var tvungen att dela tanden i tre och bända ut varje del för sig.

Aj-aj-aj ... Inget roligt.

Ingen rolig värk efteråt ...

Det gör ont i munnen på mig, bara för att jag skriver det här ...


Ha det!

Mary

Vet ni?
Vi har fått hem lilla Mary igen!
Det var ju naturligtvis plannerat. Men det är så skoj och så efterlängtat.

Lilla gumman.

Välkommen!

Hur störd kan man bli ...

Satt och kikade på Viva la Greta. Sommarens teater på Fredriksdalsteatern.
Småfnissade lite.

Men ...

Framåtslutet så sjöng de:

"... en tjej som dej ...

Hela hjärnan gjorde uppror, ena örat trillade av och andra gjorde ont.

En tjej som dej ...


Tsssssss .........


Hela mitt väsen gjorde uppror och fyllde i DU, varje gång refrängen sa dej.


En tjej som dej ...


Hrmpf!

Ojdå, ett nytt år ...

Det verkar som jag har tagit en redig bloggpaus.

Men vi finns kvar.

Sonen har hunnit fylla hela nio år. Julen har kommit och gått.
Nyåret har passerat.

Så nu har vi 2012.

Jag håller tummarna för 2012, att det skall bli ett bra år. ett roligt år med nya bekantskaper, nya hundar och roliga saker som händer.
Tråkiga saker undanbeder jag mig!


Ha det!